Gravfältet Kungshögarna, eller Knektahagen som det också kallas, ligger på en platå som höjer sig 135 meter över havet. Fältet är beläget på en grusås och besår av 125 fornlämningar, 20 högar, 80 runda stensättningar och 9 domarringar, 12 treuddar, 1 skeppsformig stensättning och 3 resta stenar. Flera av stenarna är övervuxna av gräs och mossa.
Hällkistorna som påträffades på den norra delen av gravfältet var av en typ som kallas stenkammargravar som var vanliga mot slutet av stenåldern.
Området utgrävdes 1902 och fynden var keramik, spännen av järn och brons, svärd och några skäror. Dess fynd finns bevarade på Statens historiska museum.
I samband med Kunghöga gravfält omnämnes ofta Dackefejden. Bondeupproret som stod mellan Gustav Vasas man och bondehären som hade samlats runt Nils Dacke. Upproret var ett resultat av Gustav Vasas hänsynslöshet mot bönderna med stora skatteökningar. Vasa tillsatte fogdar för att kontrollera bönderna. Dackeupproret skedde vintern 1542-43 och då drabbade härerna samman vid Skrukeby-Högby utanför Mjölby. Detta är det mest omfattande bondeupproret i vårt lands historia. Drabbningen slutade oavgjort men denna fejd blev en vändpunkt i det forsatta fälttåget som härjade i Småland och Östergötland.
Dackefejden är den sista våldsamma uppgörelsen mellan det decentraliserade medeltida bondesamhället och den nya tidens tillväxande centralmakt. Dacke uppror är den största folkresningen någonsin i Svergie och skakade den första Vasakungens tron och gav eko långt ut i Europa. Under fejden var troligen cirka 6000 man inblandade, 3000 på varje sida.
